Sådärja. En dag när det inte händer någonting. Stackars T fick smärre panik och skeppade iväg mig till datorns värld ett tag. Tyckler nästan synd om honom med. en liten praktikanttös som hänger efter honom i hasorna hela tiden, känslan av att veta att det inte finns någonting att visa. Känslan av panik? Ångest över att det inte finns relevanta arbetsuppgifter?

Efter att ha gått igenom brandskyddet och burit ner ett bord fick jag således ledigt. Kan inte säga att jag klagar, men att sitta och blogga på arbetstid är kanske aningens olämpligt. Eller inte. *funderar* Egentligen är jag ju inte på jobbet och får lön. Därmed betyder väl detta att jag inte behöver ha dåligt samvete för att göra ingenting. Usch, jag bryr mig för mycket om allting. Men det är det som gör mig till den person jag är. Skit i uppfostran och sociologi. ;)

Har börjat tänka mycket på vad jag vill göra resten av mitt liv. det tar upp en hel del tid utan att jag kommer fram till någonting konstruktivt. Är det nödvändigt av mig? Energislukande och funderingar som snurrar runt i ett snabbt tempo. Behöver jag känna såhär? Vad vill jag? Utan att tänka på alla andra. Vem är Jenny i sitt yrkesverksamma liv? Får filosofera vidare i just de frågorna, återkommer när jag hittar något bra svar.

Tog ut mig rejält på gymet igår. Vilekt resulterade i att jag blev alldeles skakig och somnade fotöljen hemma hos Z och J. Fast, å andra sidan, dom behöver inte ha en så sovvänlig fotölj. ;p Känner fortfarande att jag är lite skakig i händerna. Men det ger sig säkert. Annars får jag knalla till gymet ikväll med, för att skaka bort skakningarna. Komplicerat värre. :)

Snart är det dags att äta lite mat här. Dagen till ära har latmasken vunnigt, så jag kommer inmundiga en rejäl macka från kära vete & råg. Måste komma ihåg att betala för kaffet jag bommade av snälla mattanten igår. Åtta kronor kostar kaffet här, per kopp.
Vill aldrig bli pensionär.

*Lite senare*

Fy sjutton. Att jag aldrig kan behärska mig. Jag älskar choklad i alla former. Kladdkaka och grädde är en favvorit. *suck* så nu får jag äta upp både mitt något dåliga samvete och illamåendet som kommer som ett brev på posten. Hade jag bott i staterna hade jag nog stämt köket. Eller inte. :)

Känns lite som att drabbas av paltkoma. Att magsäcken blivit överfylld och hotar med strejk eller rent av är på väg att spricka. Stackars omsorgstagarna, få se en sprucken praktikant som hänger lite här och lite där i korridoren.. Eller, förlåt. Blev visst lite osmaklig där. ;)

Det känns som jag lika gärna kan sluta för dagen idag. Att gå med T har visat sig vara ganska lugnt och skönt. Men förra veckan med Y var roligare. (första veckan med N var relativt sömngivande) Gillar när det händer saker och ting omkring mig. När allt flyter på och går som på räls. det är som en ingift släkting sa om kvinnorna i vår släkt: "Är ni gjorda med snabbkräm, eller?" Det ligger nog lite i det.

Jag vill att saker och ting ska hända, gärna igår. Det medför att jag även känner ett visst mått av stress för att jag inte hinner allt jag vill. Och det kan i sin tur vara dumt eftersom jag då riskerar den bedrövliga väggen och utmattningsdeppressioner. Men jag är medveten om detta. Får ända milt krupp av alla må-bra-band eller avslappningsövningar.
Låt mig få ta ut mig, både kroppsligt och mentalt istället.

Imorgon är det onsdag. Mitt i veckan-dagen. Lillelördag. Då ska jag roa mig med att träna och slappa i soffan. Låter väl trevligt? Tänk skön, liggvänlig soffa. Tänk fläckiga och nästan utslitna gympabrallor. Filt, gosiga katter och nånting ointressant på teven.
Lilla jag kommer somna som en prinsessa.