BuzzadorBLOG

31 oktober 2008

Ikväll och inatt startade vintern. Det snöar för fullt och gatorna ligger vita. Hoppas att det får ligga kvar ett tag, gillar inte det sedvanliga blasket och slasket som det brukar bli...

30 oktober 2008









Tänk om det fanns en möjlighet att sätta sig ner under en middagsbjudning och samtala med de här människorna. Förklara hur mycket de faktiskt berikar mitt liv med sina berättelser, sitt sätt att skriva och sin förmåga att kunna trollbinda mig. Att få en chans att förklara varför jag älskar just deras sätt att skriva, kanske få chansen att lära mig någonting nytt utifrån deras kunskapsbank. Kanske någon gång få fingrarna ur och själv ge mig ut i bokskrivandets mörka vatten. Som det är nu finns deras böcker på en given plats i min alltid så växande bokhylla...

Tänk att kunna ha ett rejält bibliotek, med levande brasa, öronlappsfotöljer och kandelabrar som lyser upp i de mörkare hörnen. Sammetsgardiner för de stora franska fönstren och en rykande kopp varm choklad på bekvämt avstånd. Ett rum fyllt med drömmar, med levnadsöden, med liv, skratt och en skugga av mörkrets makter. Ett rum där det finns plats att resa utan att flytta sig en millimeter utanför fåtöljens mjuka dyna.

Jag är obotlig romantiker av såväl god litteratur och musik. Kulturvetare ut i fingerspetsarna. Jag är dessutom nyfiken och mår bra av att få lämna vardagen för att få andas, dricka och insupa en god bok. Skönlitterära böcker är för mig ett opium. Dock inte ett elakt sådant, utan mer det där som får min värld att snurra ytterligare ett varv. Ord är, som jag påpekat - makt. Tryckpressen är inte en maskin som bara pressar bokstäver på ett papper.. det är en maskin som präntar ner författarens tankar, fantasier och berättelser i böcker som sedan finns kvar tills boken slutligen förtvinar.
Som jag ser det är tryckpressen en tidsmaskin.

Jag kan läsa tankar och idéer som skrevs ner för flera hundra år sedan, av en människa av kött och blod. Böcker är historia, framtidsversioner, sagor, fabler och livet självt. Boken är en boning för klokhet, för tidsfördriv och för meditation. Boken är andras liv förpackade i en smidig förpackning.

Jag älskar böcker!

29 oktober 2008

Självkänsla. Inte självförtroende. :)
Så är det, och jag vet att jag behöver bygga på lite av varje. Men det är mitt liv.

Idag har vi börjat vår julhandel. Ungefär hälften av alla klappar är inköpta. Hälften kvar. Dom tar vi så snart vi kan, så vi slipper julstressen. Sen är det aldrig fel att kunna le lite i mjugg när alla andra flänger runt som skållade råttor.

Fast, det klart, lite blev det till oss med. Jag fick tre par skor, en scarf och ett par nya leggins. Plus att jag fick det stora nöjet att göra någonting som jag vill, för min egen skull. Det var skönt. Ska köpa en fin anteckningsbok som jag ska ha som må-brabok.
Att våga prova nya saker är aldrig fel.

Kram på er allihopa.

28 oktober 2008

Musiken får ett ansikte...
Min musik, mitt liv, mina husgudar! (utan inbördes ordning)



















27 oktober 2008

Skumt humör idag. Jag är trött, glad och irriterad på en och samma gång. Har massor med idéer om allt, men sen blir jag sur för att dom inte går att förverkliga precis NU. Jag blir lite irriterad på att folk inte har samma bild av mig som jag själv har och att jag har hamnat i en tyst- och timidfälla på jobbet. Inte för att det stör mig egentligen.

Tycker att det är ganska så skönt att vara den där personen som analyserar på håll och är en spindel på väggen. Men som det är nu så är jag så försynt att folk inte lyssnar på mig, för det verkar inte som de hör vad jag har att säga. Knepigt egentligen. Att faktiskt veta och ha kunskap om saker och ting, men att folk inte lyssnar. Och samtidigt veta att det handlar om att få människor att lyssna på just mig, för det är bara jag som kan berätta om mina kunskaper och tankar. Här kan vi snacka en evig cirkel.

Att ta plats. Det är svårt. Jag är inte den givna medelpunkten utan snarare den där människan som folk kommer till när dom känner sig risiga och behöver lite hjälp på vägen. Det är absolut inget fel i det.

Felet ligger kanske snarare i att jag har vissa tendenser att frottera mig i alla andras problem och att det, på sikt, tar en hel del av min energi. Många gånger utan att jag vet om det. Att vara en klassisk dörmatta är inget jag är stolt över. Att ständigt vara undfallande och försöka undvika konfrontationer eller konflikter är inte heller något bra drag i min personlighet. Det tyder på osäkerhet och låg självkänsla. Men jag har andra drag som jag är stolt över. Jag har en förmåga att få andra att börja tala. Jag kan skapa ett lugn hos människor. Jag får oftast människor att vara glada och är bra på att samtala med andra.

Min utbildning har gett mig en verktygslåda att kunna samtala med människor på ett sätt som är konstruktivt för båda parter. Men den har även gett mig rejäla bakläxor eftersom jag vet hur jag själv är i en samtalssituation och att jag gärna tar på mig rollen som slasktratt.
Sånt gör mig ilsken - på mig själv. Att vara lilla fröken duktig hjälper inte mig, inte att vara fröken struktur heller. Det är svårt att rannsaka sig själv. Men ibland behövs det med.

Nu ska jag inte grotta ner mig i mig och mitt mera. Det finns så många andra som har det betydligt värre än mig. Men ibland känns det skönt att få ner vissa saker på pränt. Bara för att jag själv har ett behov av det. Det betyder inte att jag på något sätt är irriterad eller arg på någon enskild person. Ibland är jag arg inåt - på mig själv. Det är det som är livet, det med.

Jag mår bra och har inga problem mer än att jag gärna funderar för mycket ibland. Jag är medveten om mina tankar och.. och.. sätt till valfri brasklapp här.. ;)

Enligt mina favvoritfärger röd, svart och lila hör det till min personlighet att vara: Kraftfull, passionerad, ha en inre styrka, besitta visdom, ha förmåga att tillförskanska mig stillhet, vara kreativ, känna ett stort mått av andlighet samt ha förmågan att få frid. Om det stämmer?

Det får som som känner mig bestämma. :)

26 oktober 2008

Jag gav verkligen allt. Det gjorde jag.
Rösten fanns inte där alls, men sjöng och var med - det var jag. :)

Nu sitter jag här och dricker brygd på apelsin, ingefära, honung, kanel och mörk rom i skållhett vatten för att mina stämband ska tycka lite bättre om mig. Prata är inte tal om alls.

Men jag hade åtminstone roligt.
Damm och kvalster, vik hädan!
Jag vill inte se ert fula ansikte och håll er för sjutton borta från mina slemhinnor.
Sådärja, att jag skulle få någon typ av allergi var väntat. Det ligger i släkten. Jag tackar ödmjukast för att det inte handlar om pälsdjur. Mina små damer är mig allt för kära...

Idag är en dag i sångens tecken. Har kommit hem från Södra Fågelås Kyrka där vi var ett gäng svarta filurer som skulle sjunga gospel. Alla sjöng, utom jag - för jag kraxade. Nåja, jag hade röst idag i allafall, men den lät lite sisådär. Så nu sippar jag hemgjord brygd med apelsin, ingefära, honung och kanel. Smakar helt okej, frågan är om min heshet försvinner. Annars kan jag ju alltid hävda att wiskeyröst och gospel är en bra blandning.

Idag predikade prästen om förlåtelse. Att det är viktigt att vända andra sidan till och att förlåtelsen är det största vi kan ge både våra ovänner som medmänniskor. Att gud anser att vi är hans barn och att det därför smärtar honom om vi är elaka mot såväl honom som oss själva. Bra tankar, men som jag ser det är det svårt att genomföra fullt ut.

Jag menar, jag har väldigt svårt att svälja förtreten och krypa till korset när det handlar om någon som gjort mig illa. Det är lättare att be om förlåtelse om man själv vet att man har handlat fel. För.. varför ska jag be om ursäkt för att en annan människa behandlar mig fel? Jag får inte ihop det riktigt. Men det är kanske därför man har ett helt liv på sig att fundera på. Vad vet jag?

Ikväll är det Fridhem som gäller. Då måste rösten hålla. Annars blir det en kråka i kören. Får mima och se glad ut, eller nåt. Nåja, det löser sig.

Måndag imorgon då. Igen. Vart tar all tid vägen?

23 oktober 2008

En helt okej dag idag. Alltid trevligt med lite sång och musik.

Synd bara att jag låter lite förkyld och att hela rösten försvinner i en geggig och slemmig nästanmusik. Men jag gör så gott jag kan. Nu handlar allt om att vänta tills jag får reda på vad det är som är dumt mot mig.
Vill inte vänta.
Vill veta - nu!

Tittar lite med ett getöga på Mumien2, det är ganska roligt. Men den var roligare första gången man såg den. Alltid trevligt med lite skämt, specieleffekter och pangpang.

Imorgon ska jag på kräftkalas hemma hos kära faster, på lördag ska vi fira ute i fågelås och på söndag ska vi sjunga i kyrkan. Det går på löpande band mest hela tiden. :)

Ska snart gå och lägga mig. Ännu en dag är avklarad. Imorgon väntar en ny på dag just på mig.

22 oktober 2008


Det här var inte den skönaste upplevelsen.
Åkte till doktorn idag för min, som jag trodde, bihåleinflammation. Det visade sig att det är troligare att jag har någon form av allergi. Fick dels ta obehagligt blodprov för att kolla vilken allergi jag eventuellt skulle kunna ha och sen.. ..sen blev det äckligt!

Jag fick göra en näsodling. Detta lilla ingrepp innebär att man kör upp en minimal tops upp i, vad jag ansåg, halva hjärnan. Inte nog med det.. sen skulle dom tydligen gojsa runt där uppe med och jag fick inte röra mig. Femton sekunder med en sak uppkörd i snoken är en evighet vill jag lova. Men nu är det över - hoppas jag.

Nu ska jag bara vänta på att odlingen och blodprovet ska fixas till. En vecka ska det ta. Sen får jag se..

Totalt 347 kronor fick jag betala för att kanske få klarhet i vad som kan vara knas i min värld. Då fick jag läkarbesök, en styck nässpray och allergitabletter...
Jaja, det kostar att vara sjuk. Eller täppt i näsan för länge.

Kram på er

21 oktober 2008



Idag får vi besök i lilla lyan. Hedershästen är henkemans store lillebror från Göteborg.
Det kommer nog bli en minnesvärd kväll. :)

Annars händer inte så mycket.

Livet rullar på i gamla invanda spår och det är väldigt skönt.

20 oktober 2008

Nu är jag trött på att vara förkyld och ha ont i huvudet på grund av mina jäkla bihålor som vägrar bli snälla igen. Jag menar.. vad har resten av mig gjort dom? ;) Jag ger det någon dag till och blir det inte bättre får jag väl lulla iväg till doktorn och få penicellin. Usch! Vill faktiskt inte tugga tabletter...

Förutom det har dagen varit helt okej. Fick följa med mina arbetstagare till Tibro idag och vara med när dom jobbade. Det var roligt att se dom i action för det gick undan och dom var så koncentrerade. Min uppgift var att serva mina vänner så att dom hade material framme hela tiden och plocka bort slutprodukten och lägga i en låda som satt fast i en truck. Det var helt okej, som sagt. Jag är ingen fanatiker av fabriksjobb så det jag satte störst värde på vad arbetsglädjen hos arbetstagarna. Lilla fröken K pratade inte om sin olle på hela tiden. :)

När jag kom hem var jag rätt trött, om jag ska vara ärlig. Men jag höll mig vaken och lagade både mat och efterrättspaj. Så nu får jag lov att lägga mig tidigt. Imorgon ska jag intervjua chefen P och försöka få tag på B-E på Trean för en intervju, där med. Sen kan jag ta itu med mitt projektarbete på allvar. Det blir skönt, men lite vemodigt.
Efter det är ju min skola slut.
Sen ska jag ut i verkligheten igen...
känns lite skumt.

Men, men.. det är ganska lång tid kvar.
Allt ordnar sig.

Det måste göra det. :)

19 oktober 2008

Åh, vilket vackert höstväder det är ute idag. Löven börjar falla på allvar och himlen är alldeles ljusblå. Solen lyser välkomnande och vi har barn som leker ute på gården som tjoar och skrattar för fullt. Det är helg i lilla hyrsehuslängan. :)

Sitter här framför dataskärmen och dricker blåbärsté medan Henkeman spelar spel. Idag är det paper Mario som står på schemat ett tag, musiken är åtminstone helt okej. ;)

Var på spelmansträff i Tidaholm igår. Fullt med människor, alla i stort sett, över 65 år. Det var jag, tre killar i min egen ålder och fem barn som drog ner medelåldern den här gången. Men, som jag sagt tidigare, det är alltid trevligt att hålla kulturarvet vid liv.

Enda smolken i glädjebägaren var en något överförfriskad herre som promt skulle sitta så han nästan gnuggade sig mot mig. Hans uppgift för dagen var att kontrollera att jag inte skulle se så arg ut, så han kom hela tiden med en massa kommentarer i stil med, "skratta nu då..", "tänk på plommon, då blir du glad..", Du ser så allvarlig ut, kan du inte le?" och så vidare. Min reaktion blev en ganska påträngande önskan att boxa till alternativt räcka ut tungan för honom. Det blev inte bättre av att han spelade allt i slov motion heller. Allt, och då menar jag ALLT, gick i snigeltempo. Det spelade ingen roll om vi andra började utan honom, så fort han kom med blev vi sniglar hela bunten.

Fast jag fick ett gott skratt i alla fall... En av käre farbrors gamla spelkompisar (som förövrigt är riktigt trevlig) kom fram och viskade i örat på mig att: "Det var första gången jag hörde just den valsen spelas som psalm." Då fick den överförfriskande farbrorn ett brett leende av mig. ;) Som som säger - skadeglädjen.. den skadeglädjen.

Det var en trevlig eftermiddag och kväll som försvann fort. Hela den här helgen kommer försvinna i ett rasande tempo, är jag rädd. För idag ska vi åka på 50-årskalas utanför Korsberga. Det kommer nog bli ungefär så roligt man gör det till. Men jag ska göra mitt bästa för att få en trevlig dag. :)

Nej, nu ska här fixas och ordnas inför kalasandet.
Ta hand om er. :)

16 oktober 2008


Idag har jag varit i Falköping med fritidsgruppen på Dagcenter i Hjo. Det var riktigt trevligt, om man bortser från att en av mina resekamrater påpekade att jag såg hängig ut. resultatet blev att jag kände mig som hon sa. :p

Efter mötet avslutats var vi inne i en dyr klädaffär där jag, i mitt stilla sinne, undrade om man var tvungen att betala inträde för att komma in eftersom det inte fanns en klädpalt under 350 kronor någonstans. Sedan blev det en tur in i framtiden. Vi åkte till Falbygdens Ost och där var det redan jul. Tomtar precis överallt och jag fick rysningar på grund av överdos av julaktiviteter. ;)

Det är inte det att jag inte uppskattar julen. Det jag har svårt att förstå är att människor pyntar och storstädar sina hem, proppar in fullt med tomtar, änglar, krubbor, julgranar och advendsljustakar för tre dagar. I tre dagar ska man fira jul. Detta kräver flera månaders tänkande, filosoferande, fejande och storstädande. Det blir aningens för mycket av det goda. Men sen är jag speciell med. Jag gillar nog julen, men jag gillar inte julhysterin.

För mig är det fortfarande höst. Glögg och pepparkakor ligger väldigt långt fram i min tidsplanering. Nu vill jag istället äta rostade kastanjer och dricka rödvin eller ha långkok på spisen och leka husmor. Jag vill varva ner och kura ihop mig med en filt i soffan. Julen börjar någonstans runt tredje advent. Först då vill jag att det ska lukta kanel, grilljerad skinka och en mättad arom av Jansons Frestelse. :)

Idag är det torsdag och det betyder körövning. Det blir trevligt, men jag är väldigt trött. Usch, måste rycka upp mig från den här förkylningen snart. Jag kan inte tillbringa resten av mina dagar gäspande och med något drömmande i blicken. Det fungerar inte riktigt så i min värld. Fast just precis i detta nu tycker jag att jag är konstant trött. Det är rätt störande.

På lördag vankas det dragspelsstämma i Tidaholm. Musik är trevligt. Käre farbror och jag ska spela foxstrot. Snacka sväng. Åtminstone om man jämför med Jularbotrallen vi brukar traktera. Behöver jag säga att medelåldern sänks när jag kommer dit? Men det är ändå riktigt trevligt att vara där. För mig är det ett sätt att hålla en del av musikhistorien levande.

Ta hand om er...

14 oktober 2008


Att vara en blomma är nog så svårt.
Först måste man växa,
sen ska bina komma och plundra dig,
du svettas i värmen och fryser i vattnet.

Du är ömtålig och vacker.
Har du otur plockar någon dig...

...eller kör över dig med gräsklipparen.

Att vara en blomma måste vara lätt.
Stå där i värmen och vara söt.
Få möjlighet att komma in och vara vacker i någons hem.
Veta att man gör nytta där man är.

En blomma talar inte, det behövs inte.

13 oktober 2008


Hmm.. Klockan är nu 05.12 och jag sitter uppe och knattrar på datorn. Anledningen är att jag egentligen har varit vaken sedan klockan tre. Jag vaknade självmant men det visade sig att stackars Henkeman fick ett rejält migränanfall samtidigt. Tycker det är synd om honom eftersom han inte kunde somna på två timmar utan låg och kved och vred på sig mest hela tiden. Fy farao för migrän. Men nu sover han åtminstone gott och eftersom min klocka ringer snart ser jag ingen anledning att försöka somna igen eftersom jag då kommer vara jättetrött hela dagen.

Idag kommer min fröken från skolan hit och hälsar på mig på min praktikplats. Det blir nog en upplevelse. Jag har ganska mycket jag vill prata med henne om och jag antar att Lena på jobbet vill prata med henne, hon med. Kul att kunna visa fröken Lena min fina lilla hemstad. Kanske hinner vi med en snabb kopp kaffe någonstans. :)

Känner mig ganska så fundersam just nu. Mycket tankar som snurrar runt i huvudet på mig och sen är det höst med. Men jag kämpar på som vanligt, ingen fara med mig. Våra fyrbenta små marodörer tycker nog att det är konstigt att matte är uppe så här tidigt. Olga har placerat sig på pallen i hörnet för att ha överblick och allas vår petglada Lisa leker inte nudda golv alternerat med att försöka roffa åt sig ett av dom där spännande höstlöven som matte plockade in igår. Jag är mer intresserad av att dom inte råkar väcka husse. Så det är lite hyschanden och förmaningar som viner genom rummet.

Tänk om man orkade gå upp så här tidigt varje morgon, då skulle man få en hel del gjort. Men om jag känner mig själv rätt kommer jag klara av att hålla mig vaken under dagen men kommer ligga i sängen och snusa gott tidigt ikväll istället. Jag har ju faktiskt sovit omkring fem timmar inatt, så det är inte så att jag kommer krevera av akut sömnbrist.
Nu ska jag lulla in i duschen och göra mig fräsch som en nyutsprungen nyponros.

Ta hand om er...

12 oktober 2008

När jag vaknade i morse visste jag att jag ville göra någonting med den här fina höstdagen. Det hör lite till ovanligheterna att jag nu uppskattar hösten, men när jag nu gör det så vill jag spara resultatet.

Så Henkeman och jag gick ut i det fina vädret. Henkeman hade kameran med sig och jag hade någon idé om att jag ville göra något med de fina höstfärgerna. Efter att ha gått en promenad med tillhörande mysfika blev resultatet som följer nedan. :)


På andra sidan bron ligger Gula Paviljongen...


Jag får försöka lära mig att uppskatta hösten. Om inte annat så är det fina färger.


Ett ensamt rött höstlöv som ligger på trottoaren kan vara nog så vackert.


Jag gillar maskrosor, dom är överlevare.


Motljus och höstlöv. En klassisk komposition.


Där här är mitt inne i centrala Hjo.


Utanför på vår gård.


Hjoåns dalgång.


Gamla stan i Hjo är fint.


Även det mest oansenliga kan bli vackert.


Så här fint kan det bli om man orkar vara kreativ. ;)

Ta hand om er därute och njut av det fina vädret. Jag känner mig riktigt duktig idag som faktiskt orkade masa mig ut och göra någonting konstruktivt av just den här söndagen...

11 oktober 2008


Hoppsan. Idag har dagen varit vigd åt musik i långa banor. Gospeldag med Anki och Magnus Spångberg. Alltid trevligt att det kan samlas över 200 sångare från olika, fast närliggande, körer runt om lilla Falköping.

Visserligen var repertuaren mycket av det som vi redan gnetat igenom många gånger i vår kör sen tidigare, men det är ändå en upplevelse att få sjunga tillsammans med så många människor. Kul, men ändå nästan för mycket.

Det var varmt som i en bastu, jag kände mig fortfarande halvkrasslig i min förkylning men det fanns ändå massor med sångarglädje och en vilja av att lära sig så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Dagens övningar avslutades med sedvanlig gudstjänst.

Gillade prästens inställning till musiken. Han sa att en vän till honom hade sagt:

"Predika du, men när jag kommer till himlen kommer jag sjunga dagarna i ända."

Det var massor med prat om lovsång och att den viktigaste essensen i tron handlade om att vara hängiven och hänförd. Alltid trevligt när det handlar om musik. :)

En lång, men ändå rolig dag. Imorgon kommer jag sova så länge jag vill. Sömn är nog så viktigt. Speciellt eftersom jag bara snusade fyra timmar i natt. ;)

Kram, kram...

10 oktober 2008


Just nu är livet ganska så gott. Bokstavligt talat. :) Just nu tuggas det choklad i lilla lyan och lyckliga små smackanden hörs från både mig och Henkeman. Jag är glad, för nu börjar jag känna vad maten smakar igen. Det kanske finns hopp att bli fri från förkylningsåbäket. Det vill jag gärna tro, och tror jag massor så blir det så. Sådäså!

I morse var jag ganska.. *funderar* Ganska låg, är nog rätt uttryck. Att kämpa med både förkylning och ett dämpat humör tar ganska mycket på kroppen har jag märkt. Om jag istället försöker fokusera på mig och mitt blir livet genast lättare att leva. Skumt att det, i mitt fall, är så svårt att bara vara jag. "Jag" tenderar så gärna att vara någon som hjälper alla andra men som glömmer bort sig själv i sina ansträngningar att göra alla andra gott.

Kanske är det min lott i livet. Att vara den där som finns till för alla andra. Risken är att jag bränner ljuset i båda ändar. Usch.. surt att veta så mycket om sig själv och analysera sig själv på köpet. Speciellt då jag vet att det finns andra som kanske läser mina funderingar och tankar. Men, men.. Det kanske finns någon själ därute som liknar mig och har mitt sätt att vara. Då kan ju mina tankar vara till hjälp. :)

Nu tänker jag ruska av mig mina funderingar och knalla ut till köket. Där ska jag tillbringa några minuter av mitt liv och göra i ordning lite stekt lax med wokgrönsaker och någon god sås till detta. Drycken för kvällen blir apelsinblask från affär'n. Henkeman hade redan tuggat köttbullar och potatismos så.. Då äter jag min mat själv. :)

Ta hand om er därute...
*trumvirvel* Det här är mitt hundrade inlägg på bloggen. :)

...och för att strö salt i såren fortsätter jag med att deklarera att jag är hemma och vilar upp mig eftersom mina bihålor inte vill vara med mig. Vaknade nyss på riktigt och nu är klockan sju minuter över tolv på dagen. Tror att jag visst kan behöva lite sömn. ;)

På tal om salt så ska jag masa mig ner till apoteket idag och se om dom har koksaltlösning som jag kan ta som nässpray för att förhindra att jag blir ännu täpptare än vad jag redan är, även fast det nog skulle vara lite av en överdrift att säga att jag kan vara mer täppt än vad jag redan är. Nåja..

Nu ska jag försöka äta liten kontinental brunch bestående av en stor kopp té och macka med leverpastej. ;)

9 oktober 2008

Usch, idag anser mina bihålor att det är dags att bestämma över mig. Således är min värld numer inbäddad i bomull och det gör ont som attan när jag rör på mig för fort. Men jag har ingen feber och försöker kurera mig så gott det nu går. Jag var åtminstone med på kören och kraxade lite.
Det blir en tidig kväll för mig ikväll. Behöver sova och piggna till lite.
Vill ju inte vara förkyld längre.

Annars är allt som sig bör. Praktiken rullar på och allt är bra. Fast på nåt sätt känner jag mig lite avsuren från omvärlden. Antagligen tack vare att jag är krasslig - hoppas jag i alla fall. Annars får folk berätta vad som är knas. ;)

Kram på er..

8 oktober 2008

Idag har jag fikat och köpt nytt gott té. Saknar Karlstads caféer.. speciellt "T".
(kolla här för att få information)

Varför kan inte Hjo ha mysiga kuddar och orientalisk inredning? Ikväll blir återigen en dag där jag mest bara är. Jag försöker bara vara för att jag ska må bra. Eller bra. Jag mår förhållandevis bra, men jag vill inte kämpa för mycket just nu.

Ta hand om er därute...
Idag fick jag vara flexibel igen. gick till en vanlig dag på praktiken, men fick via ett telefonsamtal knalla vidare till sagofarbrorn för att jobba. Väl där fick jag reda på att jag inte behövde vara där hela dagen, så nu sitter jag och har rast på min praktikplats och bara andas lite. :)

Skönt att det går att ordna så att alla mår hyfsat bra iallafall. (Sen att jag missuppfattade en lapp hos sagofarbrorn och att fru V blev grinig på mig - det får jag skaka av mig.) Hon har sin vendetta mot mig som person, så det är inget jag behöver bry min lilla hjärna om. :p

Längtar så tills dagen är slut. Då ska jag, Henkeman och eventuellt henkemans lillasyster med pojkvän fika på myscafét. Höstskrudade Hjo är ganska så fint när man tänker efter. Om man bortser från att det blir apkallt och att jag egentligen inte är förtjust i hösten då. :p
Det eviga dilemmat.

Nu hoppas jag på att allt blir till det bästa vad det gäller allt möjligt. Jag önskar att människor i min närhet kan finna styrka i att de faktiskt är bra mycket starkare än de tror.
Återigen: För att orka vara stark måste man våga vara svag.

7 oktober 2008

Idag var första dagen med frost ute. Fick skrapa rutorna på bilen innan jag åkte till jobbet. men vilket väder. Snacka vacker höstdag. Jag hade tur som fick vara ute med två av kompisarna på dagcenter större delen av dagen. Om hösten skulle vara som den är idag skulle jag vara lycklig. Gillar inte höstrusk, regn, dimma och blaskväder.

Idag är en sån där dag som man vill gå iväg till myscafét och dricka choklad och äta någon god pralin. (gottegrisen i mig anser att det alltid är såna dagar...) Idag är en dag som jag lätt skulle kunna tänka mig att tillbringa på en båt ute på sjön, titta på vågglittret och beskåda fåglarnas höstfärd söderut. Naturen är faktiskt rätt härlig, om man bara tittar efter ordentligt.

Ett rött höstlöv som är frostbitet och som ligger i solen, det är nästan poesi. ;)

Ikväll ska jag bara vara. Världen utanför får gärna klara sig utan mig för några timmar. Jag ska bara vara den jag är. Inga måsten eller "skagöra-saker". Helt underbart. För att jag ska orka vara jag måste jag ge mig tiden att bara vara, utan att lägga mig i sånt som jag egentligen inte behöver. Lilla Nen behöver inte vara överallt och hjälpa till hela tiden.

6 oktober 2008

Skön kväll ikväll. Hade gäster i lyan som bjöds på såväl gott kaffe som chokladmuffins. Efter det förvandlades vardagsrummet till en bowlingbana med teven och viftkontrollen som bana och klot. :) Alltid trevligt att göra någonting tillsammans.

Har kommit fram till att livet egentligen är en rätt trevligt överlag, fast ibland finns det vissa hinder som måste hanteras på ett konstruktivt sätt. Ibland får man stå tillbaka och studera eller reflektera och ibland gör man rätt i att ingripa. Svårigheten ligger i när man ska göra vad. Tror det är det som är livet.

hmm.. chokladmuffins och mjölk? Det blir den oerhört näringsriktiga kvällsmaten. Såere!

5 oktober 2008

Jag hittade en trevlig serie när jag slösurfade häromdagen. Alltid trevligt med lite humor i vardagen. Ska till praktiken som vanligt imorgon. Kan inte säga att jag ser fram emot att gå upp jättetidigt igen. Synd att inte kära DC har kvällsöppet. ;)

Det är inte lätt alla gånger. Man vill så väl, men det blir så fel. ;) Ha en bra kväll i alla fall.
Idag för ett år sedan var jag väldigt ledsen. För då gick Pappa bort.
Det har gått ett helt år. Tiden har bara runnit iväg.
Mitt liv fortsatte även om hans slutade.

3 oktober 2008

Att sova länge om mornarna är en lyx som jag försöker unna mig så ofta det finns tid och möjlighet. Vetskapen att kunna dra sig länge och att det egentligen inte finns någon eller någonting som kan ta dom vanliga göromålen ifrån mig. Disken står kvar på samma ställe som igår kväll, tvätten flyttar inte på sig och katterna har det faktiskt inte helt fel där de ligger och drar sig i husses säng heller. Handlar det om att liten jag är lat? Att jag ger efter för en synd? Spelar det någon roll? Huvudsaken torde väl istället vara den att jag faktiskt unnar mig någonting. :)

Suck, idag var inte jag snäll mot mina fyrbenta damer. Speciellt inte mot Lisa.
Lisa, det nervösa lilla stycket, springer omkring och piper och skriker men vill inte vara hos matte. För matte sitter ju i den förhatliga datastolen där man inte ska sitta för då får inte Lisa någon uppmärksamhet.

Vad gör man då? Jo, man kan ju alltid hänga sig i gardinen. Det var en bra idé. För då reagerar matte. Men, det blev visst lite fel. Matte skäller på mig, så jag springer ut ur rummet med svansen mellan benen och när jag tittar fram igen får jag inte komma in i vardagsrummet igen.

Under tiden ligger Olga och beskådar skådespelet med den nyvaknas intresse. Hon ser ut att fundera på vad som händer och varför allt blev så hotfullt på en gång. Sen stänger matte dörren. Lisa är utanför, Olga är kvar inne i vardagsrummet. Det går ju inte. Så matte får släppa ut Olgis med.

Så nu sitter matte själv i vardagsrummet och skriver. Så skönt när allt är lugnt och skönt. Men jag har inget hjärta av sten, utan jag ska strax ut och gosa med bråkstaken och godingtösen. Det kan inte vara lätt att vara kissekatt och råka ut för mattes dåliga humör. ;)

Dags att öppna dörren igen. Vill ju ha mina tassisar hos mig.
Ta hand om er därute.

2 oktober 2008



Aj, aj, aj.. Idag är jag aningens ynklig. Har bamseaj i näsan efter att ha snytit sönder mig alldeles. Dessutom blir det inte bättre av att en viss fyrbent pojkis beslutade att ge mig en reva på snoken heller. Men, ska inte klandra honom.

Han kanske ville ha sin manlighet kvar, vad vet jag. ;)

Allt gick bra, men han ogillar att åka bil. Och att vara ensam. Så länge han får ligga i knät och bara njuta av livet är allt fina fisken. Pojkis kommer säkert bli en lugn och sömnig herre som gillar att sova vid öppna spisen alternativt spinna förnöjt i knät på matte.

Men, men.. Annars har det inte hänt speciellt mycket. Jag har roat mig med att vara förkyld, hostat och att sova. Nu börjar jag vakna till igen, så nu lär bloggen bli uppdaterad lika ofta som vanligt igen. :)

Mina små damer var väldigt svartsjuka på matte när jag kom hem ikväll. Matte luktade konstigt, så därför var de naturligtvist tvingade att tvätta mattes byxor. Hur gott det nu kan vara med jeans.. men, men.. Katter är speciella, det är ett som är säkert. :)