Idag fick jag vara flexibel igen. gick till en vanlig dag på praktiken, men fick via ett telefonsamtal knalla vidare till sagofarbrorn för att jobba. Väl där fick jag reda på att jag inte behövde vara där hela dagen, så nu sitter jag och har rast på min praktikplats och bara andas lite. :)

Skönt att det går att ordna så att alla mår hyfsat bra iallafall. (Sen att jag missuppfattade en lapp hos sagofarbrorn och att fru V blev grinig på mig - det får jag skaka av mig.) Hon har sin vendetta mot mig som person, så det är inget jag behöver bry min lilla hjärna om. :p

Längtar så tills dagen är slut. Då ska jag, Henkeman och eventuellt henkemans lillasyster med pojkvän fika på myscafét. Höstskrudade Hjo är ganska så fint när man tänker efter. Om man bortser från att det blir apkallt och att jag egentligen inte är förtjust i hösten då. :p
Det eviga dilemmat.

Nu hoppas jag på att allt blir till det bästa vad det gäller allt möjligt. Jag önskar att människor i min närhet kan finna styrka i att de faktiskt är bra mycket starkare än de tror.
Återigen: För att orka vara stark måste man våga vara svag.