Bara vara idag

Vaknade rätt tidigt i morse av att jag tyckte det pep någonstans. Två ihärdiga pip med korta mellanrum. Låg några minuter och försökte identifiera vart ljudet kom ifrån och om jag kanske drömt att jag hörde dessa irriterande ljudstötar. Jag gick upp, gick runt en vända i lyan utan att hitta roten till pipmarodören.

Denne svarade med att pipa glatt från någonstans där jag, för tillfället, inte befann mig. Jag kollade diskmaskinen, tvättmaskingen, vände på Henkeponkens Wii, kollade datorn. Där pep det minsann ingenstans. "Pip, pip" ropade manicken glatt från sitt gömställe. Fan. Jag gick runt ett varv till, väl medveten om att lägenheten behöver fixas till eftersom det var rätt stökigt. Detta ansåg manicken med och pep glatt över denna klokskap.

Börjar plocka lite på vardagsrumsbordet. Där ligger vår bärbara telefon. "Pip, pip, piiiiiiiip" deklarerar den buttert. Där har den legat och tyckt synd om sig själv, med luren avlagd i tio timmars tid och nu med dåligt batteri. Suck...

Nåja, jag kom upp iallafall. Så efter en långfrukost tillsammans med Stephen King så plockade jag i ordning i kaoset, plockade in i diskmaskinen och tvättar just nu en rejäl tvätt som ropat på mig ett tag. Känns som jag har varit ganska kreativ trots ett oavsiktligt uppvaknande.

Imorgon vankas jobb, sen är det körövning, sen jobb igen och sedan kommer en helg i musikens tecken. På söndag smäller det. Då ska vår lilla gospelkör sjunga tillsammans med Frank Åhdahl. Och jag ska få sjunga själv... en hel vers. ;)

Uppfinnar-Jocke IRL

Ikväll har vi varit och spelat. Mitt ute i skogen hos en man där tiden stått stilla. Där finns en musikaffär som specialiserat sig på dragspel i alla de former. Mannen som äger affären är en skön typ. Han är en verklighetens Skrot-Nisse, talar bred västgötska och älskar att komma på bra lösningar på problem.

Han har, bland annat, gjort en kattmatsautomat. Den ska han använda när katten får vara ensam hemma, så att inte de andra strykarkatterna äter upp maten för hans katt. Således har han konstruerat en maskin, som styrs med hjälp av någon slags timer som portionerar ut maten i lagom mängd. En gång om dagen...

Men kronan på verket måste ändå vara hans självspelande dragspel. Han tog grunden till ett självspelande piano, kopplade in en dammsugare och mekaniken till själva spelet och sedan använder han rullar som är gjorda för pianon till att få hans dragspel att spela. Det är lite av en upplevelse. Han är rätt bright, om man säger så. :)

Annars har jag rätt ont i ryggen - igen. Åkte nog lite för mycket åkattraktioner på sommarland igår och det blev inte bättre av att spela bas sittandes på en hård träpall heller. Men, men.. min rygg och jag får lära oss att samarbeta med varandra.

Hoppas att ni har det gott därute och att ni inte fryser...

Blött och kill i magen

Skara sommarland igår var trevligt. Jag tyckte det var kallt, men de andra hävdade att det var rena sommarvärmen. I ren protest började jag tugga på pekfingernageln och råkade, naturligtvis, tugga lite för djupt och det gjorde lite för ont för att vara trevligt. Sen åkte jag lite attraktioner. Barnen Melin uppskattade "Gruvbanan" väldigt mycket. Låt mig säga såhär... enligt mig så är Balder lika häftig - precis innan den startat. ;)

Men, som sagt. Barnen och Henkeponken tyckte att det var rolig i alla fall.

Eftersom Henkeponken just nu sitter bredvid och läser vad som skrivs på lilla bloggen så kommer det fram att han anser att jag är något otacksam och inte alls uppskattar att jag är ärlig i min egen blogg. Att jag dessutom., enligt hans utsago, överdriver allt han säger just nu anser jag bara är ett roligt roligt.

Men nu ska vi inte retas mer med min bättre hälft, för då kanske jag inte får sova i min säng i natt. ;)

...Förlåt, resten av veckan! :p

Nu ska jag ställa ut min rabarberpaj.

Ta hand om er nu.

Pappsen 61

Idag, om salig Pappa hade levt, hade han fyllt 61 år. Min Pappa. Var vid graven och lämnade blommor tidigare idag. Hade köpt med mig en sten med ordet "dreams" ingraverat. Det blev riktigt fint. Men det är ändå tomt. Någonstans vet jag att han sitter på sin molntapp och tittar ner på mig och att det bara är skalet av honom som ligger under stenen. Men det är ändå kyrkogården som känns jobbigast. Min Pappa. Nu sitter han säkert och frotterar sig med hädangångna kändisar och säger åt mig att inte deppa eller grubbla. Men det var ändå konstigt att det regnade från klarblå himmel när jag hade lämnat mina blommor. Jag vet ändå att han finns här, om än inte i samma form som jag vant mig vid. Så länge han finns i mitt minne är han aldrig bortglömd.
Min Pappa.
Min...

För att lindra mina halvdeppiga tankar något har jag ägnat mig och lite färgchock. Jag har numera lilaglittriga naglar och låten "Barbie Girl" snurrar oupphörligt i skallen på mig. Men glitter är fint. Och lila.. och kanske lite rosa.
Kanske inte nödvändigtvis på samma gång, men ändå. ;)

Annars är lägenheten fylld av pojkar i olika åldrar som roar sig med att spela brädspel, alternativt spelar Monsterhunter Tri. Mitt rosalila nagellack sticker definitivt ut en del i den nämnda skaran.

Ha det gott därute, allihopa.
Kram

Mmmm..

Väntar på att bästaste B ska komma och hämta oss så vi får äta middag nere på Bryggan. Det kommer bli så gott så att smaklökarna börjar sjunga lovsånger. ;)

Annars var det vårmarknad i stan idag. Inget exceptionellt alls. Tycker nästan att den blir tristare för varje år som går. Kom hem med en påse munkar. Massor med folk som lallade runt bland marknadsstånden var det i alla fall. Hoppas att de hade det trevligt.

Ha det gott.

Semester

Håll i hatten nu, go vänner. Det är, nu mer, ett faktum att jag ska ha 4 veckors semester i år. Betald sådan. Betänk detta ett tag.
Smaka på ordet...
s e m e s t e r. . .
Betald...

...oj... :)

Annars händer inte vidare värst mycket i lyan just nu. Jag nyser skallen av mig av alla pollen, katterna sover och sen ska jag dra på rätt skor och bra musik i lurarna och promenera en schväng. Just det här med rätt skor är viktigt att poängtera. Jag gick en långpromenad häromdagen - med snygga, men uppenbart felaktiga skodon på fötterna. Dagen efter hade jag värken son glömts bort. Ont i ländryggen och på framsidan av bägge smalbenen. Mina benhinnor uppskattade visst inte att fel sorts sula hamrade mot asfalten. Så jag blev halta-Lotta hela dagen igår. Inte vidare värst uppskattat av Henkeman som gärna tar ett steg medan jag får springa med och ta tre steg samtidigt...

Nej, dags att göra något vettigt denna vackra dag. Passar ju inte att sitta inne då heller. Det kanske blir så enkelt att det blir en glass på Moster Elins.. Det lät nästan som en plan. :)

Ibland far man runt som ett skållat skinn som inte vet riktigt vart man ska ta vägen. Idag har varit en sådan dag. Jag har, sen jag slog upp min blå, hunnit med att både träffa min fackliga representant, prata med Försäkringskassan om mina sjukpengar för när svansen gick av, pantat flaskor, handlat, tvättat och lagat två mål mat. Känns faktiskt helt okej. :)

Ikväll väntar körsång och lite trevlig samvaro överlag.

Jag har precis läst ut en av de bästa böckerna jag plöjt igenom på länge - och eftersom jag är en bokmal av sällan skådat slag säger det kanske.. ....egentligen inte ett smack. ;) Hur som helst. Boken heter: Hundraåringen som kröp ut genom fönstret och försvann.

Håll utkik efter den om ni vill skratta lite.

Nu ska jag dricka lite kaffe och tugga på ett ballerinakex och bara tycka att jag är bra som uträttat så mycket just idag. Man får så att säga vara glad för det lilla. :)

Ta hand om er därute, vetja!