Min rygg gillar inte mig. Det är numer ett rätt befäst faktum som egentligen inte är någonting att käbbla om. Men jag kanske kan locka bakre delen av mig att tycka om mig om jag visar att jag faktiskt bryr mig. Därför ska jag, egentligen har jag redan startat, börja träna upp min irriterande backspegel. Idag står promenad i ojämn terräng på schemat.
Då slog mig tanken att det faktiskt är jaktsäsong nu. Kanske inte superbra om jag travar runt i skogen och någon jägare anser att jag är den största bocken där. Vill gärna leva ett tag till, om man uttrycker det krasst. Antar att dagens ojämna terräng får handla om Högalidens femkilometersspår. Känns inte lika mysigt, men vad gör man inte?
Jag har tänkt och filosoferat en hel del under de gångna dagarna. Mycket handlar om att min fantasi gått på högvarv eftersom jag, för tillfället, är inne i en skrivarperiod igen. Så i min berättelse är det mycket som ska klaffa. En god vän till mig ansåg att det inte var svårt att förstå att jag ibland velar ut mig på tunna isar gällande hur jag tänker - för eftersom min hjärna är van vid att hitta på saker, vara kreativ och komma med små berättelser i tid och otid gör den även det då det handlar om andra saker. Typiskt att jag ska ha ett hjärnkontor som gör en höna av en fjäder, men det gör ingenting. Jag uppskattar mina små grå. :)
Idag kommer min vän tillbaka från göteborgs sjukhus och landar på kss för ytterligare tillfrisknande. Känns skönt att det gick så bra som det faktiskt gjorde. Inte alltid lätt när det är blödningar mellan hjärnan och hjärnbalken på äldre människor. Det känns som en lättnad att allt är okej så här långt.
Imorgon barkar det iväg till två kalas på en kväll. Det kan bli spännande. Både grillkväll och inflyttningsfest - fast på olika platser i lilla Hjo. Innan dess ska vi hjälpas åt att ta bort ett tak hemma hos kära faster och farbror. Känns som helgen är rätt fullspäckad. :)
Ta hand om varandra därute, vetja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar